Richard von Essen tipsar om starkare varumärke

Medan våra förfäder orienterade sig efter stjärnhimlen, orienterar vi oss som bor i urban miljö efter varumärken och dess identitet. Varumärkesrådgivaren Rickard von Essen förespråkar mer visuella bilder för att sälja en idé. Växthuset, Plantagon i Linköping visar på ett bra exempel där den grafiska idébilden fick stor uppmärksamhet på världsutställningen i Shanghai som nu skissas om efter internationellt, visuellt språk. Författaren Mattias Ribbing lär också ut i sina böcker "Vägen till ett mästerminne" hur den visuella bilden får oss att komma i håg mer och Wallu Olins bok "The Brand Handbook" visar på varumärken som lyckas när länken mellan varumärket, verksamheten och konsumenterna fungerar.

  Konceptet "The beautiful art of being understood" följer oss genom bildvisningen där affärscoachen och varumärkesrådgivare pratar om hur kultur kan användas som medel för att stärka ett varumärke, en föreläsning på initiativ av Kultur och Näringsliv i Luleå. Att vara tydlig med de emotionella och funktionella värderingarna är viktigt menar Richard von Essen. "Brand to brand Collaboration" är ett bra exempel då samarbetet mellan företag och deras värderingar fungerar som t.ex. kocken James Oliver och en teflontillverkare eller Shell och 7-Elevens koncept med varma bullar på tankstationerna. 

Varumärkesutvecklingen delas in i fem faser där det inledningsvis är viktigt att företaget har en tydlig funktion, strategi och målgrupp. I fas två är det viktigt att identifiera sina värderingar och hitta ett namn som visar på värdering eller ett emotionellt förhållningssätt. I de övriga faserna ska den grafiska profilen, planering och märkesstrategin och till sist baskommunikationen förtydligas. Allt detta finns i boken "Bli en varumärkesbyggare: verktygslåda och tips från framgångsrika företagare".

  Många företag arbetar med identitetsbeskrivningen vilket kan ta tid menar von Essen. Naturhistoriska museet i Stockholm med kulturella skillnader och verksamheter som utbildning, utställning och Cosmonova har också sett över sitt varumärke och identifierat sig som "Den entusiastiska läraren". A capella gruppen "The Real group" har genom åren skapat flera logotyper vilket kan förvirra deras fan. De har nu beskrivit sig själva och använder endast en logotype. Att hitta företagets kultur och värderingar kan stärka varumärket.

/ Henny 

En skidresa till Ylläs i Finland

Vi packade våra väskor med utrustning för Finlands längsta slalompist på 3 km. Det sägs att skidorten och skidbacken Ylläs, som ligger ca 5 mil från den svensk-finska gränsen har 61 nedfarter vilket hela resesällskapet fann intressant. Efter 30 mil genom snötäckta, dimmiga skogar tog vi in på Hotellet Holiday Club Saaga som erbjuder härliga familjerum med högt i tak, restaurang, frukostbar, spelrum för barn, spa och bad, ja dess utbud överraskade oss barnfamiljer. Backarna var fina, slingriga, långa men också höga och branta.

När barnen blev trötta var det fantastiskt att kunna ta  en "Gondolirinne" upp till toppen, dricka kaffe eller saft i en snötäckt stuga och fotografera det fantastiskt böljande snö och grantäckta landskapet. De mera intresserade slalomåkarna i sällskapet var väldigt nöjda med de olika långa pistarna eller offpistarna. En resa i februari då skidsäsongen just kommit igång var ett bra val då köer till liftarna var korta och snabba trots att temperaturen just denna helg låg på 30 minus i byn medan backarna med solstrålar höll en temperatur på ca 12 minus. 

Med tanke på design höll skidorten en låg men väl genomtänkt profil. De snötäckta stugorna på berget, snötäckta skyltar och finurliga skulpturala former skapade en känsla av äventyr och overklighet. Längs vägarna i flera kilometer och intill backen var de snötunga granarna delvis upplysta vilket många i sällskapet uppskattade.

De röda Gondolerna förstärkte känslan av välbefinnande då de sakta förde oss upp till toppen och vi hann njuta av utsikten, fotografera och vila benmusklerna. Hotellet hade en robust inredning med trä och timmerstockar, högt i tak och stora fönster med utsikt mot backen eller ned mot byn. En detalj att notera är att med höga tak blir skuggorna från belysningen väldigt långa och alla går med dova linjer i ansiktet och nässkuggorna når till hakan. Men vad gör väl det när vistelsen i Ylläs handlar om att vara ute och åka slalom eller gondol! 

Ylläs fick av vårt resesällskapet en 5a av 5 möjliga poäng.

/Henny

Konsten med en Isväg

Luleå har årligen sin sköna isväg från norra till södra hamn. Från Bergnäsbron kan man skåda isvägar från Gråsjälören, Mjölkudden och Bergnäset, och skoterspår, skidspår korsas i ett enda myller. Som aldrig förr möts långfärdsskridskoåkare, pulkfamiljer, sparkande pensionärer, fotvandrare, skidåkare och kitesurfare för att njuta av denna vackra färd där älvmynning möter havsband under vinterskrud. Under lördagens morgonsol mötte jag gladlynta stadsbor med smörgås och varm choklad i ryggsäckarna, de susade förbi på sina snabba skrillor. Några killar spelade hockey med varandra, barnen staplade sig fram och en dam satt stilla på sin spark och bara njöt av den fina blåa himlen.

 Där många folk möts, vandrar, pratar, njuter, motionerar och kommer tillbaka och går samma sträcka om och om igen, dessa platser blir väl så småningom kända för alltid, blir de inte det? Skagen vars strand och himmel i blåa färger sekelskiftets danska damer vandrade arm i arm förevigade av Kroyer, eller Battery park som det sjungs om i Kristina från Duvemåla när de anländer med båten i New York, i dag en plats för performance, dans och design, eller längs Donaudfloden i Budapest där Frihetsbron vagt syns i bakgrunden till fördel för de svarta siluetterna för alltid fotograferat av Rudolf Balogh, eller varför inte den vackra Queens park där Jane Austen fann inspiration till Stolthet och fördom, eller Hyde park där Londonborna njuter av sin lediga morgonsol som Camille Pissarrro så ljuvt målade i impressionismens anda under 1880-talet. Vi får inte glömma att Holländarna årligen hoppas att kanalerna ska frysa till så att de kan åka skridskor, och att Vikingarännet på mälarisarna mellan Uppsala och Stockholm ibland ställs in då isarna är svaga.

 Men is har vi. Skillnaden mellan dessa vackra platser och den sköna isvägen mellan Luleås hamnar tycks vara, förutom isen, konsten. Konsten att skapa en vacker tavla där det vackra vinterljuset möter isens frusna spår och dess njutande människor. Kanske någon konstnär kan måla detta tillfälliga, årliga isstråk, eller en skulptör forma vackra isskulpturer längs färden eller en författare beskriva upplevelsen om hur de romantiska flanerar utanför Gultzaudden eller en musiker sjunga om isens spräckliga yta och låta resten av världen veta hur vi i vår stad njöt, i all evighet.

Kanske någon kan ge denna isväg och dess fina företeelse ett namn?

/ Henny